Elfvinggården
Om fastigheten
Elfvinggården ligger i Äppelviken, Bromma. Fastigheten som ursprungligen uppfördes åren 1939–1940, består av låga gula tegelhus med veckade fasader och burspråk som fångar ljus och förhindrar insyn. Husen binds samman av glasade gångar, arkader och är placerade i en kuperad terräng. I en av byggnaderna finns matsal för 150 gäster, kollektivhuskök, salong och takterrass. Matsalen och sällskapsrummet är placerade i det hus som ligger högst upp på berget. Från terrassen har man en vidsträckt utsikt över Mälaren.
Fastigheten består av tio sammanbyggda huskroppar med ca 300 lägenheter om ett eller två rum och kök eller kokvrå. Husen ligger i en vacker park nära Mälaren med goda förbindelser, bland annat genom tvärbanan. I huset finns ett välutrustat kök för gemensam matlagning, vacker matsal, salong, hobbylokaler, gym och två gästlägenheter.
Systrarna Elfvings Stiftelse har låtit bygga upp ett nytt hus i anslutning till befintlig byggnation. Huset innehåller 35 lägenheter om 2 rum och kök, de flesta på 40 kvm men också några på 37 kvm. Med hänsyn tagen till den befintliga bebyggelsen från 1940-talet har arkitekten utformat en modern tillbyggnad som knyter an till de befintliga byggnaderna.
Se bilder och läs mer om Elfvinggården nedan.
Skiss, Elfvinggårdens bostadsområde
Mer om Elfvinggården
Kulturminnesmärkt funktionalism
Elfvinggården är ett enastående exempel på svensk funktionalism. Fastigheten byggdes av byggmästaren Olle Engkvist och ritades av arkitekterna Backström & Reinius. Huset stod färdigt 1940. Idag är huset kulturminnesmärkt i blåklassen, vilket innebär att både det inre och yttre av fastigheten till stora delar är skyddade.
Byggmästare var Olle Engkvist och arkitekter var Sven Backström och Leif Reinius på Backström & Reinius Arkitekter AB. I december 2014 stod den tionde huskroppen inflyttningsklar. Den ritades av Andreas Palme. Sammanlagt finns nu cirka 290 lägenheter om 1–2 rum. Ett flertal gemensamma lokaler, som foajé, textilrum, hobbyrum och andrahandsaffär, liksom två gästlägenheter.
De första nio husen stod färdiga den 1 oktober 1940. Byggnaderna ligger i vacker natur bland barrträd och björkar nära Mälarens strand. Tvärbanans hållplats ligger alldeles intill. Med 1930-talets nya bostadsideal kom även kollektivhusen. Funktionalismens bostadsbyggande skulle ge människor luft, rymd och ljus; idéer som präglade tidens tankar. Grunderna för Elfvinggårdens byggnadskonstruktion ligger på berg och är av betong. Fasadmurarna är av gult fasadtegel, medan korridorväggarna är gjutna i betong. I foajén, som ligger i huvudentrén vid Lyckovägen, flödar ljuset in genom stora och vinklade fönster. Entréutrymmena står i direkt förbindelse med korridorsystemet och med två hissar till matsal och salong. I anslutning till de flesta korridorer finns en stor balkong. Som centrum i bebyggelsen ligger den för arkitekterna Backström och Reinius så karaktäristiska borggården, en park med i huvudsak naturmark.
Kollektivhustanken som den gestaltar sig på Elfvinggården, har sitt ursprung i 1930-talets modernitet, funktionalism och nytänkande i Sverige. Grundidéerna var kvinnans frigörelse kopplat till service, som skulle göra detta möjligt. I Stockholm byggdes 12 kollektivhus under 1930-, 1940- och 1950-talen. Elfvinggården är det äldsta nordiska kollektivhuset som fortfarande är i bruk i sin ursprungliga form.
Historia
Utforska Elfvinggården
Elfvinggårdens historia
Elfvinggården, ett kollektivhus för kvinnor i Äppelviken. 45 sidor pdf-fil med den tryckta historien. PDF-fil.
Elfvinggården, Tema Arkitekter
Elfvinggården, ett kollektivhus för kvinnor i Äppelviken. 45 sidor med den tryckta historien. PDF-fil.
Två broschyrer från 1940 och 60-talet
Två broschyrer: Olle Engkvist, 1940, i samma pdf finns även en senare broschyr från 1960-talet. PDF-fil.
Anförande av Ingeborg Herlitz
Anförande av Ingeborg Herlitz vid Elfvinggårdens 25-års jubileum 1965. PDF-fil
Artikel i Ordna och Vårda
Artikel om Elfvinggården av Kerstin Cunelius ur Ordna och Vårda, nr 4 2016. PDF-fil
Elfvinggården på Wikipedia
På Wikipedia finns mer material om Elfvinggården
Elfvinggården 60 år
Rapport från studiecirklar och föreläsningsserie, 1999–2000. PDF-fil
Elfvinggårdens möbler
Matsalen och sällskapsrummets interiörer, Anders Nygård. PDF-fil.
Byggnadsinventering, Stockholms Stadsmuseum
Elfvinggården byggnadsinventering av Stockholms Stadsmuseum 1996, del 1. PDF-fil
Bostadskollektiva kommittens betänkande
Kollektivhus – Bostadskollektiva kommittens betänkande II, 1954. PDF-fil
Artikel om Elfvinggården i "Bo tillsammans"
Artikel Elfvinggården i Bo tillsammans! Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU. PDF-fil




